Swedish BLiMP
Collection
10 items • Updated
original string | corrupted string |
|---|---|
Svenska (svenska) är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland. | Svenska (svenska) är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiell språk på Åland. |
I övriga Finland talas det som modersmål framförallt i de finlandssvenska kustområdena i Österbotten, Åboland och Nyland. | I övriga Finland talas det som modersmål framförallt i de finlandssvensk kustområdena i Österbotten, Åboland och Nyland. |
En liten minoritet svenskspråkiga finns även i Estland. | En liten minoritet svenskspråkig finns även i Estland. |
Svenska är nära besläktat och i hög grad ömsesidigt begripligt med danska och norska. | Svenska är nära besläktat och i hög grad ömsesidigt begripligt med dansk och norsk. |
De andra nordiska språken, isländska och färöiska, är mindre ömsesidigt begripliga med svenska. | De andra nordiska språken, isländsk och färöiska, är mindre ömsesidigt begriplig med svenska. |
Regionala varianter med rötter i äldre lokala dialekter talas fortfarande, även i mindre utsträckning mer särpräglade dialekter. | Regionala varianter med rötter i äldre lokal dialekter talas fortfarande, även i mindre utsträckning mer särpräglade dialekter. |
Den vanligaste ordföljden i svenska är subjekt-verb-objekt, även om detta kan variera i vissa typer av fraser. | Den vanligaste ordföljden i svenska är subjekt-verb-objekt, även om detta kan variera i viss typer av fraser. |
Prosodin, ordmelodin, innehåller betoning och även vissa tonala drag. | Prosodin, ordmelodin, innehåller betoning och även viss tonala drag. |
Tillsammans med danskan tillhör det den östskandinaviska undergruppen, som skiljer dessa från de västskandinaviska språken norska, färöiska och isländska samt från forngutniskan. | Tillsammans med danskan tillhör det den östskandinaviska undergruppen, som skiljer dessa från de västskandinaviska språken norska, färöiska och isländsk samt från forngutniskan. |
En modernare uppdelning av språken baserar sig på ömsesidig begriplighet och delar upp de nordiska språken i en "fastlandsskandinavisk" grupp som inkluderar danska, norska och svenska och en "öskandinavisk" grupp som inkluderar färöiska och isländska. | En modernare uppdelning av språken baserar sig på ömsesidig begriplighet och delar upp de nordisk språken i en "fastlandsskandinavisk" grupp som inkluderar danska, norsk och svensk och en "öskandinavisk" grupp som inkluderar färöiska och isländsk. |
Denna utveckling har skett på grund av Islands och Färöarnas isolering från de övriga språken och även lågtyskans starka inverkan på danska, svenska och norska genom den tyska hansan under medeltiden. | Denna utveckling har skett på grund av Islands och Färöarnas isolering från de övriga språken och även lågtyskans starka inverkan på danska, svensk och norsk genom den tyska hansan under medeltiden. |
i huvudsak under 1500- och 1600-talet, samt de nationalistiska idéströmningar som var som mest aktuella under 1800- och 1900-talet har de tre språken olika stavning, ordförråd, grammatik och egna språkmyndigheter. | i huvudsak under 1500- och 1600-talet, samt de nationalistiska idéströmningar som var som mest aktuell under 1800- och 1900-talet har de tre språken olik stavning, ordförråd, grammatik och egen språkmyndigheter. |
Danska, norska och svenska beskrivs ur ett lingvistiskt perspektiv därför främst som ett dialektkontinuum, en grupp närbesläktade dialekter av skandinaviska. | Danska, norsk och svensk beskrivs ur ett lingvistiskt perspektiv därför främst som ett dialektkontinuum, en grupp närbesläktade dialekter av skandinavisk. |
Flera av nationalspråkens dialekter kan vara ett mellanting mellan olika språk, som till exempel de svenska dialekter som talas i delar av Dalarna (Älvdalsmål), Jämtland, Dalsland och Värmland, nära gränsen till Norge. | Flera av nationalspråkens dialekter kan vara ett mellanting mellan olik språk, som till exempel de svensk dialekter som talas i delar av Dalarna (Älvdalsmål), Jämtland, Dalsland och Värmland, nära gränsen till Norge. |
I Finland talas svenska som modersmål av en minoritet som 2011 omfattade 291 000 talare, vilket motsvarar cirka 5,3 procent av den totala befolkningen. | I Finland talas svensk som modersmål av en minoritet som 2011 omfattade 291 000 talare, vilket motsvarar cirka 5,3 procent av den totala befolkningen. |
Svenska förstås eller talas i någon grad även av de flesta finskspråkiga finländare. | Svensk förstås eller talas i någon grad även av de flesta finskspråkiga finländare. |
I dessa områden dominerar ofta svenska på mindre orter och i vissa kommuner är svenska det enda administrativa språket. | I dessa områden dominerar ofta svenska på mindre orter och i viss kommuner är svensk det enda administrativa språket. |
Också en del enspråkigt finska kommuner i andra regioner har betydande svenskspråkiga minoriteter, dessa kallas svenska språköar i finlandssvenskt språkbruk. | Också en del enspråkigt finsk kommuner i andra regioner har betydande svenskspråkig minoriteter, dessa kallas svenska språköar i finlandssvenskt språkbruk. |
Efter andra världskriget kan detta förklaras bland annat av en överrepresentation av svenskspråkiga finländare hos de migrationsströmmar som gått från Finland till Sverige. | Efter andra världskriget kan detta förklaras bland annat av en överrepresentation av svenskspråkig finländare hos de migrationsströmmar som gått från Finland till Sverige. |
Av dem uppges en tredjedel ha varit svenskspråkiga, vilket kan jämföras med cirka sex procent svenskspråkiga av den sammanlagda finländska befolkningen under samma period. | Av dem uppges en tredjedel ha varit svenskspråkig, vilket kan jämföras med cirka sex procent svenskspråkig av den sammanlagda finländska befolkningen under samma period. |
Även i övriga nordiska länder finns svensktalande minoriteter – 30 000 i Norge och 11 000 i Danmark (2010). | Även i övriga nordisk länder finns svensktalande minoriteter – 30 000 i Norge och 11 000 i Danmark (2010). |
En betydande migration mellan de nordiska länderna finns, men på grund av likheterna i kultur och språk assimileras ofta dessa invandrare och utmärker sig inte som en egen etnisk minoritet, Finland undantaget. | En betydande migration mellan de nordisk länderna finns, men på grund av likheterna i kultur och språk assimileras ofta dessa invandrare och utmärker sig inte som en egen etnisk minoritet, Finland undantaget. |
Det finns fortfarande ett fåtal personer som talar svenska som modersmål på vissa platser i landets historiska svenskbygder längs den nordvästra kusten och på öarna (Aiboland). | Det finns fortfarande ett fåtal personer som talar svenska som modersmål på viss platser i landets historisk svenskbygder längs den nordvästra kusten och på öarna (Aiboland). |
En majoritet av de områden där högst andel invånare uppges tala svenska ligger i Minnesota. | En majoritet av de områden där högst andel invånare uppges tala svensk ligger i Minnesota. |
Enligt folkräkningen 2001 i Kanada talade då 17 000 personer svenska där, men liksom i USA saknas uppgift om hur väl språket behärskas. | Enligt folkräkningen 2001 i Kanada talade då 17 000 personer svensk där, men liksom i USA saknas uppgift om hur väl språket behärskas. |
Länder med betydande svenskspråkiga minoriteter är bland annat Tyskland och Storbritannien (30 000 i vardera land), Spanien (17 000), Frankrike (15 000), Kanada (se även ovan), Australien och Schweiz (6 000 i vardera land), Belgien (5 000) och Italien (3 000). | Länder med betydande svenskspråkig minoriteter är bland annat Tyskland och Storbritannien (30 000 i vardera land), Spanien (17 000), Frankrike (15 000), Kanada (se även ovan), Australien och Schweiz (6 000 i vardera land), Belgien (5 000) och Italien (3 000). |
Den svensktalande minoriteten var representerad i parlamentet och hade rätt att använda språket i offentliga tal och debatter. | Den svensktalande minoriteten var representerad i parlamentet och hade rätt att använda språket i offentlig tal och debatter. |
Av dessa återstår endast ett fåtal ättlingar som idag är gamla och fortfarande talar svenska som modersmål, följer den svenska kalendern och beaktar svenska seder, och den mycket ålderdomliga östsvenska dialekten kommer med största säkerhet att dö ut inom en generation. | Av dessa återstår endast ett fåtal ättlingar som idag är gamla och fortfarande talar svenska som modersmål, följer den svenska kalendern och beaktar svensk seder, och den mycket ålderdomliga östsvenska dialekten kommer med största säkerhet att dö ut inom en generation. |
I Estland blev den svensktalande minoriteten till en början väl behandlad under mellankrigstiden, men under trettiotalet gjorde sig estnisk nationalism påmind och man påtvingade befolkningen namnbyteskampanjer, där nyuppfunna, estniskklingande namn skulle ersätta de ursprungliga svenska orts-, gårds- och familjenamnen. | I Estland blev den svensktalande minoriteten till en början väl behandlad under mellankrigstiden, men under trettiotalet gjorde sig estnisk nationalism påmind och man påtvingade befolkningen namnbyteskampanjer, där nyuppfunna, estniskklingande namn skulle ersätta de ursprunglig svenska orts-, gårds- och familjenamnen. |
Under andra världskriget, då Estland blev en del av Sovjetunionen, flydde de flesta estlandssvenskar (cirka 80 procent) till Sverige, många deporterades till Sibirien och de cirka 1 500 som blev kvar i det sovjetockuperade Estland hade mycket små möjligheter att bevara sin identitet och sitt språk på grund av den ryska... | Under andra världskriget, då Estland blev en del av Sovjetunionen, flydde de flesta estlandssvenskar (cirka 80 procent) till Sverige, många deporterades till Sibirien och de cirka 1 500 som blev kvar i det sovjetockuperade Estland hade mycket små möjligheter att bevara sin identitet och sitt språk på grund av den ryska... |
Enligt folkräkningen 2000 fanns det 300 etniska svenskar i Estland, varav 211 hade estniskt medborgarskap. | Enligt folkräkningen 2000 fanns det 300 etnisk svenskar i Estland, varav 211 hade estniskt medborgarskap. |
Många av de mer genuina dialekter som talas i orter som Orsa och Älvdalen i Dalarna, Skellefteå i Västerbotten, Kalix i Norrbotten eller Närpes i Österbotten har ofta mycket särpräglade fonetiska och grammatiska aspekter, såsom upprätthållandet av äldre kasussystem. | Många av de mer genuin dialekter som talas i orter som Orsa och Älvdalen i Dalarna, Skellefteå i Västerbotten, Kalix i Norrbotten eller Närpes i Österbotten har ofta mycket särpräglade fonetiska och grammatiska aspekter, såsom upprätthållandet av äldre kasussystem. |
Dessa dialekter kan vara näst intill obegripliga för de flesta svenskar och betraktas ibland som egna språk. | Dessa dialekter kan vara näst intill obegriplig för de flesta svenskar och betraktas ibland som egen språk. |
De flesta av talarna behärskar även rikssvenska (eller högsvenska som i fallet med de finlandssvenska). | De flesta av talarna behärskar även rikssvenska (eller högsvenska som i fallet med de finlandssvensk). |
Dialekterna är ofta så lokala att de kan begränsas till enskilda socknar. | Dialekterna är ofta så lokal att de kan begränsas till enskild socknar. |
Det innebär att svenska är samhällets gemensamma språk, som alla som bor i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. | Det innebär att svenska är samhällets gemensam språk, som alla som bor i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. |
I Finland är svenska ett av landets två nationalspråk, i nästan alla sammanhang officiellt jämställt med finskan (se Språk i Finland). | I Finland är svensk ett av landets två nationalspråk, i nästan alla sammanhang officiellt jämställt med finskan (se Språk i Finland). |
Svenska är ensamt officiellt språk på Åland, en autonom del av Finland, där 97 procent av de 26 000 invånarna har svenska som modersmål. | Svenska är ensamt officiellt språk på Åland, en autonom del av Finland, där 97 procent av de 26 000 invånarna har svensk som modersmål. |
Språkrådet består av representanter från en rad olika organisationer, inklusive Svenska Akademien. | Språkrådet består av representanter från en rad olik organisationer, inklusive Svenska Akademien. |
Dess främsta medel för att reglera språket är genom ordböcker som Svenska Akademiens ordbok (SAOB) och Svenska Akademiens ordlista (SAOL), samt en rad olika handböcker i grammatik, stavning och rättskrivning (främst Svenska skrivregler). | Dess främsta medel för att reglera språket är genom ordböcker som Svenska Akademiens ordbok (SAOB) och Svenska Akademiens ordlista (SAOL), samt en rad olik handböcker i grammatik, stavning och rättskrivning (främst Svensk skrivregler). |
Den rikliga utgivningen av ordböcker och språkhandböcker under senare år, Svenska Akademiens grammatik (1999), Svenska Akademiens språklära (2003), Svenskt språkbruk (2003), Svenska språknämndens uttalsordbok (2003), Språkriktighetsboken (2005), jämte databaser på internet såsom SAOB, Språkbanken, är ett led i den nord... | Den rikliga utgivningen av ordböcker och språkhandböcker under senare år, Svenska Akademiens grammatik (1999), Svenska Akademiens språklära (2003), Svenskt språkbruk (2003), Svenska språknämndens uttalsordbok (2003), Språkriktighetsboken (2005), jämte databaser på internet såsom SAOB, Språkbanken, är ett led i den nord... |
I Finland regleras svenskan av Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken som har officiell status som språkmyndighet. | I Finland regleras svenskan av Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemsk språken som har officiell status som språkmyndighet. |
Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken har till exempel gett ut | Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemsk språken har till exempel gett ut |
Text och språk under olika perioder studeras med hänsyn till de språkliga nivåerna (fonologi, morfologi, lexikon och syntax) samt med hänsyn till genre och textens fysiska form i exempelvis handskrifter eller tryckta böcker. | Text och språk under olik perioder studeras med hänsyn till de språkliga nivåerna (fonologi, morfologi, lexikon och syntax) samt med hänsyn till genre och textens fysiska form i exempelvis handskrifter eller tryckta böcker. |
På 700-talet hade det germanska språk som talades i Skandinavien (urnordiska) undergått några större förändringar och utvecklats till fornnordiska. | På 700-talet hade det germanska språk som talades i Skandinavien (urnordisk) undergått några större förändringar och utvecklats till fornnordiska. |
Detta språk började undergå förändringar som inte var likartade i hela dialektområdet och resulterade under 800-talet i att två olika dialekter, en västlig och en östlig, utvecklades: fornvästnordiska och fornöstnordiska. | Detta språk började undergå förändringar som inte var likartade i hela dialektområdet och resulterade under 800-talet i att två olik dialekter, en västlig och en östlig, utvecklades: fornvästnordiska och fornöstnordiska. |
Fornöstnordiska benämns ofta rundanska respektive runsvenska i Danmark även om dessa var i princip identiska fram till 1100-talet. | Fornöstnordiska benämns ofta rundanska respektive runsvenska i Danmark även om dessa var i princip identisk fram till 1100-talet. |
På grund av det begränsade antalet tecken användes många runor för en rad olika fonem. | På grund av det begränsade antalet tecken användes många runor för en rad olik fonem. |
I samband med kristendomens införande på 1000-talet tillfördes nya ord till svenskan, till exempel kyrka, präst, mässa och paradis. | I samband med kristendomens införande på 1000-talet tillfördes ny ord till svenskan, till exempel kyrka, präst, mässa och paradis. |
Det huvudsakliga inflytandet på språket vid denna tid kom med etableringen av den katolska kyrkan och dess olika klosterordnar, som introducerade många nya lånord från grekiska och latin. | Det huvudsakliga inflytandet på språket vid denna tid kom med etableringen av den katolska kyrkan och dess olik klosterordnar, som introducerade många ny lånord från grekisk och latin. |
I och med Hansans uppsving som ekonomisk, politisk och militär stormakt under sent 1200-tal och tidigt 1300-tal satte lågtyska tydliga spår i både svenskan och danskan. | I och med Hansans uppsving som ekonomisk, politisk och militär stormakt under sent 1200-tal och tidigt 1300-tal satte lågtyska tydlig spår i både svenskan och danskan. |
Hansans inflytande bidrog till att vissa svenska städer tog emot många tyskspråkiga invandrare med tjänster inom handel och administration. | Hansans inflytande bidrog till att viss svensk städer tog emot många tyskspråkiga invandrare med tjänster inom handel och administration. |
– (jfr norska vindu och engelska lånordet window) ersattes med ordet fönster som i sin tur kommer från latinets fenestra, som i sin tur är ett lån från etruskiskan. | – (jfr norsk vindu och engelska lånordet window) ersattes med ordet fönster som i sin tur kommer från latinets fenestra, som i sin tur är ett lån från etruskiskan. |
Det lågtyska inflytandet underlättades avsevärt genom att detta språk redan innan stod de nordiska tungomålen nära på grund av deras gemensamma germanska ursprung och frånvaron av högtysk ljudskridning. | Det lågtyska inflytandet underlättades avsevärt genom att detta språk redan innan stod de nordisk tungomålen nära på grund av deras gemensam germanska ursprung och frånvaron av högtysk ljudskridning. |
Lågtyskan och de nordiska dialekterna delade därför redan en mängd ord. | Lågtyskan och de nordisk dialekterna delade därför redan en mängd ord. |
Substantiv, adjektiv, pronomen och vissa räkneord böjdes i fyra kasus, som förutom de moderna nominativ och genitiv även inkluderade dativ och ackusativ. | Substantiv, adjektiv, pronomen och viss räkneord böjdes i fyra kasus, som förutom de modern nominativ och genitiv även inkluderade dativ och ackusativ. |
De flesta av de maskulina och feminina substantiven sammanföll senare i ett genus: utrum (tidigare ofta kallat reale). | De flesta av de maskulin och feminin substantiven sammanföll senare i ett genus: utrum (tidigare ofta kallat reale). |
De gamla böjningarna användes dock i viss utsträckning i högtidlig prosa ända fram till 1600-talet och i vissa genuina dialekter finns dessa fortfarande kvar. | De gamla böjningarna användes dock i viss utsträckning i högtidlig prosa ända fram till 1600-talet och i viss genuin dialekter finns dessa fortfarande kvar. |
Exakt när dialekter som gutniska eller älvdalska började skilja sig från den senare svenskan är dock svårt att säga. | Exakt när dialekter som gutniska eller älvdalsk började skilja sig från den senare svenskan är dock svårt att säga. |
De undvek därför tyska och danska lånord samt de tunga latinska konstruktionerna. | De undvek därför tysk och danska lånord samt de tunga latinska konstruktionerna. |
Det var inte förrän på 1600-talet, efter att de första svenska grammatikorna blivit skrivna, som man på allvar började diskutera rättstavningsfrågan. | Det var inte förrän på 1600-talet, efter att de första svensk grammatikorna blivit skriven, som man på allvar började diskutera rättstavningsfrågan. |
Stor betydelse för folkets förmåga att läsa och skriva svenska fick kyrkolagen från 1686. | Stor betydelse för folkets förmåga att läsa och skriva svensk fick kyrkolagen från 1686. |
Prästerskapet blev efter denna lag skyldigt att kontrollera att folk kände till viktiga passager i Bibeln och Luthers lilla katekes, och läskunnigheten fick därmed redan tidigt en stor spridning i Sverige. | Prästerskapet blev efter denna lag skyldigt att kontrollera att folk kände till viktig passager i Bibeln och Luthers lilla katekes, och läskunnigheten fick därmed redan tidigt en stor spridning i Sverige. |
Karl XII utfärda förordningar till präster och diplomater om att främja svenska gentemot främmande ord och språk. | Karl XII utfärda förordningar till präster och diplomater om att främja svensk gentemot främmande ord och språk. |
Franskan, liksom upplysningen och det ökade intresset för kultur, bidrog med många nya ord under 1700-talet: | Franskan, liksom upplysningen och det ökade intresset för kultur, bidrog med många ny ord under 1700-talet: |
Ett svenskt vetenskapsspråk uppkom också till följd av många framgångsrika svenska vetenskapsmän såsom Carl von | Ett svenskt vetenskapsspråk uppkom också till följd av många framgångsrika svensk vetenskapsmän såsom Carl von |
Strider om olika stavningsförslag pågick fram till tidigt 1800-tal och först mot slutet av århundradet framträdde en mer allmänt accepterad standard. | Strider om olik stavningsförslag pågick fram till tidigt 1800-tal och först mot slutet av århundradet framträdde en mer allmänt accepterad standard. |
Till stor del berodde det på enskilda skribenters tycke, och påverkan från tyskan, där samtliga substantiv än idag skrivs med stor bokstav, var stor. | Till stor del berodde det på enskild skribenters tycke, och påverkan från tyskan, där samtliga substantiv än idag skrivs med stor bokstav, var stor. |
Viktiga språkhändelser under 1800-talet inkluderar Carl Gustaf | Viktig språkhändelser under 1800-talet inkluderar Carl Gustaf |
En viktig förändring i uttalet under den nysvenska perioden var den gradvisa assimileringen av många olika konsonantanhopningar till /ʃ/ (så småningom till /ɧ/ i sydliga dialekter) och " | En viktig förändring i uttalet under den nysvenska perioden var den gradvisa assimileringen av många olik konsonantanhopningar till /ʃ/ (så småningom till /ɧ/ i sydliga dialekter) och " |
Många nya författare, politiker och andra offentliga personer hade stort inflytande på det nationalspråk som utvecklades. | Många ny författare, politiker och andra offentlig personer hade stort inflytande på det nationalspråk som utvecklades. |
Pluralformerna kvarstod än, men blev allt mindre populära och avskaffades slutligen 1950 när de sista officiella rekommendationerna om deras användning togs bort. | Pluralformerna kvarstod än, men blev allt mindre populär och avskaffades slutligen 1950 när de sista officiella rekommendationerna om deras användning togs bort. |
De tydligaste exemplen är förkortningen av ett litet antal vanliga verb: | De tydligaste exemplen är förkortningen av ett litet antal vanlig verb: |
du" blev det brukliga tilltalet även i de flesta formella och officiella sammanhang. | du" blev det brukliga tilltalet även i de flesta formell och officiell sammanhang. |
Det finns sammanlagt 18 konsonantfonem av vilka /r/ och särskilt /ɧ/ har ett stort antal varianter, oftast beroende på dialekt, men även på kön, ålder, social ställning och sociala sammanhang. | Det finns sammanlagt 18 konsonantfonem av vilka /r/ och särskilt /ɧ/ har ett stort antal varianter, oftast beroende på dialekt, men även på kön, ålder, social ställning och social sammanhang. |
Svenskans ordmelodi, prosodi, är ett utmärkande drag som även tillhör de tydligaste skillnaderna mellan olika dialekter. | Svenskans ordmelodi, prosodi, är ett utmärkande drag som även tillhör de tydligaste skillnaderna mellan olik dialekter. |
Även om de akustiska elementen i de olika varianterna av /ɧ/ är relativt lika skiljer sig uttalen markant beroende på dialekt, social status, ålder, kön och social kontext, och är notoriskt svåra att beskriva och transkribera. | Även om de akustisk elementen i de olik varianterna av /ɧ/ är relativt lika skiljer sig uttalen markant beroende på dialekt, social status, ålder, kön och social kontext, och är notoriskt svår att beskriva och transkribera. |
Även tappar som [ɾ] är vanliga. | Även tappar som [ɾ] är vanlig. |
Som i de flesta europeiska språk kan betoning användas för att sätta fokus på enskilda ord i en mening. | Som i de flesta europeisk språk kan betoning användas för att sätta fokus på enskild ord i en mening. |
De flesta dialekter skiljer också mellan två olika så kallade tonala ordaccenter. | De flesta dialekter skiljer också mellan två olik så kallade tonala ordaccenter. |
Dessa benämns ofta akut respektive grav accent, men även accent 1 respektive accent 2, och kan ofta vara relativt svåra att uppfatta för icke-svenskar. | Dessa benämns ofta akut respektive grav accent, men även accent 1 respektive accent 2, och kan ofta vara relativt svår att uppfatta för icke-svenskar. |
I dialekter som finlandssvenska, överkalixmål och vissa varianter av dalmål är skillnaden frånvarande eller kan enbart analyseras med mycket detaljerad fonetisk analys. | I dialekter som finlandssvenska, överkalixmål och viss varianter av dalmål är skillnaden frånvarande eller kan enbart analyseras med mycket detaljerad fonetisk analys. |
Presensböjda verb med -ar har i de flesta varianter av svenska accent 2 (grav): hoppar, räknar, talar. | Presensböjda verb med -ar har i de flesta varianter av svensk accent 2 (grav): hoppar, räknar, talar. |
Även om dessa inte är lika varierade som i vissa slaviska språk så finns exempel på upp till 8 konsonanter när vissa utländska ord kombineras med svenska böjningsregler, och anhopningarna kan vara ännu större om man beaktar svenskans tendens att bilda långa sammansatta ord. | Även om dessa inte är lika varierade som i viss slavisk språk så finns exempel på upp till 8 konsonanter när viss utländsk ord kombineras med svensk böjningsregler, och anhopningarna kan vara ännu större om man beaktar svenskans tendens att bilda långa sammansatta ord. |
Alla konsonanter utom /ŋ/ kan förekomma i början av morfem och det finns sammanlagt 6 möjliga initiala trekonsonantskombinationer, som samtliga börjar med /s/, och sammanlagt 31 olika tvåkonsonantskombinationer. | Alla konsonanter utom /ŋ/ kan förekomma i början av morfem och det finns sammanlagt 6 möjlig initiala trekonsonantskombinationer, som samtliga börjar med /s/, och sammanlagt 31 olik tvåkonsonantskombinationer. |
I vissa fall kan detta leda till väldigt svåruttalade ord som "västkustskt", bestående av "västkust | I viss fall kan detta leda till väldigt svåruttalade ord som "västkustskt", bestående av "västkust |
Svenska substantiv kan tillhöra ett av två genus, neutrum eller utrum | Svensk substantiv kan tillhöra ett av två genus, neutrum eller utrum |
Konjunktiv finns idag nästan enbart i fasta fraser och idiom, frånsett imperfekt konjunktiv av verbet vara, vore, som fortfarande kan anses som levande. | Konjunktiv finns idag nästan enbart i fast fraser och idiom, frånsett imperfekt konjunktiv av verbet vara, vore, som fortfarande kan anses som levande. |
"en stinkande fisk" Till skillnad från i engelskan och många andra europeiska språk används inte perfekt particip för att uttrycka nutid eller dåtid. | "en stinkande fisk" Till skillnad från i engelskan och många andra europeisk språk används inte perfekt particip för att uttrycka nutid eller dåtid. |
Istället används hjälpverbet "ha" med verbet böjt i supinum, som används enbart i detta syfte (även om det i vissa fall är identiskt med just perfekt particip). | Istället används hjälpverbet "ha" med verbet böjt i supinum, som används enbart i detta syfte (även om det i viss fall är identiskt med just perfekt particip). |
Det svenskan saknar i fråga om kasusböjning kompenseras av ett stort antal olika prepositioner som "i", "på" och "efter". | Det svenskan saknar i fråga om kasusböjning kompenseras av ett stort antal olik prepositioner som "i", "på" och "efter". |
Dessa styrde en gång i tiden vissa kasus, som i modern tyska, men idag återfinns detta enbart i fasta uttryck som "till sjöss" (genitiv) eller "man ur huse" (dativ singular), som dock är rätt vanligt förekommande. | Dessa styrde en gång i tiden vissa kasus, som i modern tyska, men idag återfinns detta enbart i fast uttryck som "till sjöss" (genitiv) eller "man ur huse" (dativ singular), som dock är rätt vanligt förekommande. |
antingen genom nedärvda urgermanska ord eller genom tyska (främst lågtyska) och i viss mån engelska lån. | antingen genom nedärvda urgermanska ord eller genom tyska (främst lågtyska) och i viss mån engelsk lån. |
Det mesta av det religiösa och vetenskapliga ordförrådet är av latinskt eller grekiskt ursprung, ofta lånat via franska och, mera nyligen, genom engelska. | Det mesta av det religiös och vetenskaplig ordförrådet är av latinskt eller grekiskt ursprung, ofta lånat via franska och, mera nyligen, genom engelska. |
Vissa sammansättningar är översättningslån som "bomull | Viss sammansättningar är översättningslån som "bomull |
Finlandssvenskan har ofta egna termer som står närmare motsvarande finska ord, i synnerhet ord inom lagstiftning och administration. | Finlandssvenskan har ofta egen termer som står närmare motsvarande finska ord, i synnerhet ord inom lagstiftning och administration. |
Ett avsevärt antal franska ord inlånades under 1700-talet. | Ett avsevärt antal fransk ord inlånades under 1700-talet. |
atelier). Nya ord kan lätt bildas genom sammansättning som i många andra germanska språk. | atelier). Ny ord kan lätt bildas genom sammansättning som i många andra germanska språk. |
Som i både tyska och nederländska kan dessa ofta bli mycket långa och exemplen på fullt korrekta, men föga praktiska sammansättningar är många. | Som i både tyska och nederländska kan dessa ofta bli mycket långa och exemplen på fullt korrekt, men föga praktisk sammansättningar är många. |
En mycket produktiv metod för att bilda nya ord | En mycket produktiv metod för att bilda ny ord |
End of preview. Expand in Data Studio
BLiMP-style dataset based on the following 45 articles from the Swedish Wikipedia: "Svenska", 'Fucking Åmål', 'Norrland', 'Nikola Tesla', 'Radiohead', 'Förbjudna staden', 'Danska fälttåget i Skåne och Blekinge 1709–1710', 'Gamla Göta landsväg', 'Regalskeppet Vasa', 'The Last of Us', 'H.C. Andersen', 'Medeltidens mat', 'Kända träd i Stockholm', 'Jupiters ringar', 'Tvättbjörn', 'Umeå stads kyrka', 'Örebro slott', 'Skogssamer', 'Norrlands nation', 'Euro', 'Fri vilja', 'Älvdalska', 'Bohus fästning', 'Kullaberg', 'Revolutionen i Zanzibar', 'Terrakottaarmén', 'Nero', 'Wannseekonferensen', 'Ramlösa hälsobrunn', 'Västergötlands historia', 'Lilja 4-ever', 'Karl Lärka', 'Marmelad', 'Malmö FF', 'Termodynamik', 'Stjärna', 'Archaeopteryx', 'Drottningholms slott', 'Trafiksignaler i Stockholm', 'Väderkvarnar i Stockholm', 'Nasafjälls silververk', 'Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik under kalla kriget', 'Svensk ortografi', 'Järnvägstunnlar i Stockholms län', ' Nya Älvsborg'.
Those articles are tagged as 'excellent', so the language quality is hopefully also good.
Verb forms are corrupted with help of UniMorph 4.0.
Work in progress!
- Downloads last month
- 23